Art. 38 Tillsyn av former av infrastruktur hos vissa mellanhänder som bedriver verksamhet inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster | Sixth anti-money laundering (AML 6) directive | AML

This article establishes a specific supervisory regime for a defined subset of obliged entities — electronic money issuers, payment service providers, and crypto-asset service providers — when they operate cross-border through agents, distributors, or other infrastructure under the freedom to provide services.

It builds directly on Article 37, which sets out the general supervision framework, by carving out a special rule for these entities.

The default position is that the host Member State's supervisor takes responsibility for overseeing these activities.

However, the article also sets out a derogation allowing supervision to revert to the home Member State supervisor under specific conditions, and it requires the two supervisors involved to share information to determine which of them holds that responsibility.

Important points:

Host Member State supervisors are responsible for supervising cross-border activities of electronic money issuers, payment service providers, and crypto-asset service providers carried out through agents, distributors, or other infrastructure in their territory.
Supervision can revert to the home Member State supervisor where the criteria in the relevant regulatory technical standard are not met and the host supervisor formally notifies the home supervisor of the limited infrastructure present.
This article does not apply when AMLA is acting as the supervisor.

1. Om följande ansvariga enheters verksamhet bedrivs inom deras territorium inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster genom ombud eller distributörer eller genom andra typer av infrastruktur, även när denna verksamhet bedrivs inom ramen för en auktorisation som erhållits enligt direktiv 2013/36/EU, ska medlemsstaterna säkerställa att sådan verksamhet är föremål för tillsyn av deras nationella tillsynsorgan:
  1. Utgivare av elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG(⁴²).
  2. Betaltjänstleverantörer enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366.
  3. Leverantörer av kryptotillgångstjänster.
2. Vid tillämpning av första stycket ska tillsynsorganen i den medlemsstat där verksamheten bedrivs effektivt övervaka och säkerställa efterlevnaden av förordningarna (EU) 2024/1624 och (EU) 2023/1113.
1. Genom undantag från punkt 1 ska tillsynen över ombud, distributörer eller andra typer av infrastruktur som avses i den punkten utövas av tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enhetens huvudkontor är beläget, om
  1. kriterierna i den tekniska standard för tillsyn som avses i artikel 41.2 inte är uppfyllda, och
  2. tillsynsorganet i den medlemsstat där dessa ombud, distributörer eller andra typer av infrastruktur är belägna underrättar tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enhetens huvudkontor är beläget om att tillsynen över de verksamheter som avses i punkt 1 med tanke på enhetens begränsade infrastruktur på dess territorium ska utövas av tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enhetens huvudkontor är beläget.
1. Vid tillämpning av denna artikel ska tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enhetens huvudkontor är beläget och tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enheten inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster bedriver verksamhet genom ombud eller distributörer eller andra typer av infrastruktur förse varandra med all information som krävs för att bedöma huruvida de kriterier som avses i punkt 2 a är uppfyllda, även om eventuella förändringar i den ansvariga enhetens omständigheter som kan påverka uppfyllelsen av dessa kriterier.
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enhetens huvudkontor är beläget inom två veckor från mottagandet av underrättelsen enligt punkt 2 b informerar den ansvariga enheten om att den kommer att utöva tillsyn över den verksamhet som bedrivs av ombud, distributörer eller andra typer av infrastruktur genom vilka de ansvariga enheterna bedriver verksamhet inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat, och om alla senare ändringar i tillsynen av dem.
1. Denna artikel ska inte tillämpas när Amla agerar som tillsynsorgan.