Art. 6 Undantag för vissa finansiella verksamheter | Anti-money laundering regulation (AMLR) | AML

This article sits alongside Articles 4 and 5 as part of a trio of exemption provisions, and deals specifically with persons who engage in certain financial activities only occasionally or on a very limited basis.

Where the risk of money laundering or terrorist financing is low, Member States have the discretion to exempt such persons from the full requirements of the regulation.

However, that discretion is tightly conditioned: six cumulative criteria must all be satisfied, and even then, Member States retain an obligation to monitor for abuse.

Notably, money remittance providers are explicitly excluded from being able to benefit from this exemption.

Important points:

Member States are permitted to grant exemptions from the regulation's requirements, but only where all six qualifying criteria are simultaneously met — covering the nature, scale, and customer base of the financial activity.
The per-transaction threshold that Member States set must not exceed EUR 1 000, and the financial activity's turnover must not exceed 5% of the person's total turnover.
Member States are required to establish risk-based monitoring activities or other adequate measures to ensure exemptions granted under this article are not abused.

1. Medlemsstaterna får, undantaget personer som bedriver penningöverföring enligt definitionen i artikel 4.22 i direktiv (EU) 2015/2366, besluta att undanta juridiska eller fysiska personer, som endast tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning bedriver finansiell verksamhet som förtecknas i punkterna 2–12, 14 och 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, där risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten, från de krav som fastställs i denna förordning, förutsatt att samtliga följande kriterier är uppfyllda:
  1. Den finansiella verksamheten är begränsad i absoluta termer.
  2. Den finansiella verksamheten är begränsad när det gäller transaktioner.
  3. Den finansiella verksamheten är inte sådana personers huvudverksamhet.
  4. Den finansiella verksamheten är en biverksamhet och direkt knuten till sådana personers huvudverksamhet.
  5. Sådana personers huvudverksamhet är inte en sådan verksamhet som avses i artikel 3.3 a–d eller g i denna förordning.
  6. Den finansiella verksamheten avser endast sådana personers huvudverksamhets kunder och är inte allmänt tillgänglig för allmänheten.
1. Vid tillämpningen av punkt 1 a ska medlemsstaterna kräva att den finansiella verksamhetens totala omsättning inte överstiger ett tillräckligt lågt tröskelvärde. Detta tröskelvärde ska fastställas på nationell nivå och bero på typen av finansiell verksamhet.
1. Vid tillämpningen av punkt 1 b ska medlemsstaterna tillämpa ett högsta tröskelvärde per kund och transaktion, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller genom förbundna transaktioner. Detta tröskelvärde ska fastställas på nationell nivå och bero på typen av finansiell verksamhet. Det ska vara tillräckligt lågt för att säkerställa att de berörda transaktionstyperna är en opraktisk och ineffektiv metod för penningtvätt eller finansiering av terrorism och det får inte överstiga 1 000 EUR eller motsvarande belopp i nationell valuta, oavsett betalningsmedel.
1. Vid tillämpningen av punkt 1 c ska medlemsstaterna kräva att den finansiella verksamhetens omsättning inte överstiger 5 % av den berörda fysiska eller juridiska personens totala omsättning.
1. När medlemsstaterna vid tillämpningen av denna artikel bedömer risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska de särskilt beakta finansiell verksamhet vars natur gör att det är särskilt sannolikhet att den ska användas eller missbrukas för penningtvätt eller för finansiering av terrorism.
1. Medlemsstaterna ska inrätta en riskbaserad övervakningsverksamhet eller vidta andra lämpliga åtgärder för att säkerställa att undantag som beviljas genom beslut enligt denna artikel inte missbrukas.