Artikel 16 Förenklad IKT-riskhanteringsram

Enligt sektorsspecifik unionsrätt omfattas vissa finansiella entiteter av förenklade krav eller undantag av skäl som rör deras storlek eller de tjänster de tillhandahåller. Den kategorin av finansiella entiteter omfattar små och icke sammanlänkade värdepappersföretagett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU., små tjänstepensionsinstitutett tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2016/2341. som får uteslutas från tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2016/2341 enligt de villkor som fastställs i artikel 5 i det direktivet av den berörda medlemsstaten och som har pensionsplaner som tillsammans inte omfattar fler än 100 personer totalt, liksom institut som är undantagna enligt direktiv 2013/36/EU. Det är därför lämpligt att, i enlighet med proportionalitetsprincipen och för att bevara andan av sektorsspecifik unionsrätt, låta de finansiella entiteterna omfattas av en förenklad IKT-riskhanteringsram enligt denna förordning. Den proportionella karaktären i den förenklade IKT-riskhanteringsram som omfattar dessa finansiella entiteter bör inte ändras av de lagstadgade tekniska standarder som ska utarbetas av de europeiska tillsynsmyndigheterna. I enlighet med proportionalitetsprincipen är det dessutom lämpligt att även låta de betalningsinstitutett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366. som avses i artikel 32.1 i direktiv (EU) 2015/2366 och de institut för elektroniska pengarett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG. som avses i artikel 9 i direktiv 2009/110/EG som är undantagna i enlighet med nationellt rätt som införlivar dessa unionsrättsakter omfattas av en förenklad IKT-riskhanteringsram enligt denna förordning, medan betalningsinstitutett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366. och institut för elektroniska pengarett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG. som inte har undantagits i enlighet med respektive nationell rätt som införlivar sektorsspecifik unionsrätt bör följa den allmänna ram som fastställs i denna förordning.

På samma sätt bör finansiella entiteter som räknas som mikroföretagen finansiell entitet, som inte är en handelsplats, en central motpart, ett transaktionsregister eller en värdepapperscentral, och som har färre än 10 anställda och en årsomsättning och/eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner EUR. eller som omfattas av den förenklade IKT-riskhanteringsramen enligt denna förordning inte vara skyldiga att inrätta en funktion för att övervaka de arrangemang som de ingått med IKT-tredjepartsleverantörer för användning av IKT-tjänsterdigitala tjänster och datatjänster som fortlöpande tillhandahålls genom IKT-system till en eller flera interna eller externa användare, inbegripet maskinvara som tjänst och maskinvarutjänster som inbegriper tillhandahållande av teknisk support genom uppdateringar av programvara eller fast programvara från maskinvaruleverantören, ej inbegripet traditionella analoga telefontjänster.; eller att utse en medlem av den högre ledningen till ansvarig för att övervaka den åtföljande riskexponeringen och relevant dokumentation; att överföra ansvaret för att hantera och övervaka IKT-riskvarje rimligen identifierbar omständighet i samband med användningen av nätverks- och informationssystem som, om de inträffar, kan äventyra säkerheten i nätverks- och informationssystem, verktyg eller processer som är teknikberoende, funktioner och processer eller tillhandahållandet av tjänster genom att orsaka negativa effekter i den digitala eller fysiska miljön. till en kontrollfunktion och säkerställa en lämplig nivå av oberoende för den kontrollfunktionen för att undvika intressekonflikter; att minst en gång om året dokumentera och se över IKT-riskhanteringsramen; att regelbundet låta IKT-riskhanteringsramen undergå en internrevision; att göra djupgående bedömningar efter större förändringar i deras infrastruktur och processer för nätverks- och informationssystemett nätverks- och informationssystem enligt definitionen i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2555.; att regelbundet genomföra riskanalyser av befintliga IKT-system; att låta genomförandet av åtgärds- och återställningsplaner avseende IKT undergå oberoende interna granskningar; att inrätta en krishanteringsfunktion, att utöka testningen av driftskontinuitet och åtgärds- och återställningsplaner för att fånga upp överflyttningsscenarier mellan primär IKT-infrastruktur och reservanläggningar, att på begäran av de behöriga myndigheterna lämna en uppskattning av de totala årliga kostnader och förluster som orsakas av allvarliga IKT-relaterade incidenter, att upprätthålla IKT-reservkapacitet; att till de nationella behöriga myndigheterna meddela vilka förändringar som genomfördes efter efterhandsöversyner av IKT-relaterade incidenter; att kontinuerligt övervaka relevant teknisk utveckling, att inrätta ett heltäckande program för testning av digital operativ motståndskraften finansiell entitets förmåga att bygga upp, säkerställa och se över sin operativa integritet och tillförlitlighet genom att, direkt eller indirekt, med användning av tjänster från tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster, säkerställa hela skalan av IKT-relaterad kapacitet som behövs för att hantera säkerheten i de nätverks- och informationssystem som en finansiell entitet använder och som stöder ett fortlöpande tillhandahållande av finansiella tjänster och deras kvalitet, inbegripet under avbrott. som en integrerad del av den IKT-riskhanteringsram som föreskrivs i den här förordningen, eller att anta och regelbundet se över en strategi för IKT-tredjepartsrisken IKT-risk som kan uppstå för en finansiell entitet i samband med dess användning av IKT-tjänster som tillhandahålls av tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster eller av underleverantörer till sådana leverantörer, inbegripet genom utkontrakteringsarrangemang.. Mikroföretagen finansiell entitet, som inte är en handelsplats, en central motpart, ett transaktionsregister eller en värdepapperscentral, och som har färre än 10 anställda och en årsomsättning och/eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner EUR. ska dessutom endast bedöma behovet av att upprätthålla sådan IKT-reservkapacitet med utgångspunkt i vilken riskprofil de har. Mikroföretagen finansiell entitet, som inte är en handelsplats, en central motpart, ett transaktionsregister eller en värdepapperscentral, och som har färre än 10 anställda och en årsomsättning och/eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner EUR. bör omfattas av ett mer flexibelt system vad gäller program för testning av digital operativ motståndskraften finansiell entitets förmåga att bygga upp, säkerställa och se över sin operativa integritet och tillförlitlighet genom att, direkt eller indirekt, med användning av tjänster från tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster, säkerställa hela skalan av IKT-relaterad kapacitet som behövs för att hantera säkerheten i de nätverks- och informationssystem som en finansiell entitet använder och som stöder ett fortlöpande tillhandahållande av finansiella tjänster och deras kvalitet, inbegripet under avbrott.. När de överväger vilken typ och frekvens av testning som ska utföras bör de vederbörligen väga målet att upprätthålla en hög digital operativ motståndskraften finansiell entitets förmåga att bygga upp, säkerställa och se över sin operativa integritet och tillförlitlighet genom att, direkt eller indirekt, med användning av tjänster från tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster, säkerställa hela skalan av IKT-relaterad kapacitet som behövs för att hantera säkerheten i de nätverks- och informationssystem som en finansiell entitet använder och som stöder ett fortlöpande tillhandahållande av finansiella tjänster och deras kvalitet, inbegripet under avbrott., de tillgängliga resurserna och sin allmänna riskprofil. Mikroföretagen finansiell entitet, som inte är en handelsplats, en central motpart, ett transaktionsregister eller en värdepapperscentral, och som har färre än 10 anställda och en årsomsättning och/eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner EUR. och finansiella entiteter som omfattas av den förenklade IKT-riskhanteringsramen enligt denna förordning bör undantas från kravet på avancerad testning av IKT-verktyg, IKT-system och IKT-processer baserad på hotbildsstyrd penetrationstestningen ram som efterliknar den taktik, teknik och de förfaranden som används av verkliga fientliga aktörer, som uppfattas som ett genuint cyberhot och som ger ett kontrollerat, skräddarsytt, underrättelsestyrt (rött lag) test av de kritiska produktionssystem som är i drift hos den finansiella entiteten., eftersom endast finansiella entiteter som uppfyller de krav som fastställs i denna förordning bör vara skyldiga att utföra sådan testning. Mot bakgrund av sin begränsade kapacitet bör mikroföretagen finansiell entitet, som inte är en handelsplats, en central motpart, ett transaktionsregister eller en värdepapperscentral, och som har färre än 10 anställda och en årsomsättning och/eller årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner EUR. kunna komma överens med tredjepartsleverantören av IKT-tjänsterdigitala tjänster och datatjänster som fortlöpande tillhandahålls genom IKT-system till en eller flera interna eller externa användare, inbegripet maskinvara som tjänst och maskinvarutjänster som inbegriper tillhandahållande av teknisk support genom uppdateringar av programvara eller fast programvara från maskinvaruleverantören, ej inbegripet traditionella analoga telefontjänster. att delegera den finansiella entiteten rätt till tillgång, inspektion och revision till en oberoende tredje part som utsetts av tredjepartsleverantören av IKT-tjänsterdigitala tjänster och datatjänster som fortlöpande tillhandahålls genom IKT-system till en eller flera interna eller externa användare, inbegripet maskinvara som tjänst och maskinvarutjänster som inbegriper tillhandahållande av teknisk support genom uppdateringar av programvara eller fast programvara från maskinvaruleverantören, ej inbegripet traditionella analoga telefontjänster., under förutsättning att den finansiella entiteten, när som helst, kan begära all relevant information och försäkran om tredjepartsleverantörens prestanda från respektive oberoende tredje part.