Preamble Recitals

Vid rapportering enligt artikel 22.1 a i förordning (EU) 2023/1114 bör utgivarna ange antalet innehavare uppdelat efter innehavarnas plats och, inom ramen för detta, antalet innehavare av depåbaserade plånböcker och antalet innehavare av icke-depåbaserade plånböcker eller innehavare av andra typer av adresser i distribuerade liggare som används för avvecklingsändamål och som inte kontrolleras av innehavaren eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster. Inom dessa två kategorier av plånboksinnehavare, dvs. depåbaserade och icke-depåbaserade, bör utgivarna efter en ytterligare uppdelning ange antalet icke-professionella innehavare. Alla dessa uppdelningar behövs för de behöriga myndigheterna, eftersom information om koncentrationen av innehavare och om volymerna för icke-professionella innehavare är av vikt för att tillsynsorganen ska kunna uppfylla målen i förordning (EU) 2023/1114 och säkerställa väl fungerande marknader för kryptotillgångar, marknadsintegritet och finansiell stabilitet i unionen samt skydd av innehavare av kryptotillgångar, särskilt icke-professionella innehavare. De uppgifter som lämnas uppdelade efter innehavarnas plats bör också användas för att fastställa vilka behöriga myndigheter som uppfyller kraven för att vara medlemmar i ett kollegium enligt artikel 119.2 l i förordning (EU) 2023/1114, i enlighet med de kriterier som anges i kommissionens delegerade förordning [C(2024) 6911](²)Kommissionens delegerade förordning (EU) [C(2024) 6911] av den 31 oktober 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska standarder för tillsyn som specificerar villkoren för inrättandet av och verksamheten för rådgivande tillsynskollegier (ännu inte offentliggjord i EUT)..

Vid rapportering enligt artikel 22.1 b i förordning (EU) 2023/1114, och för att säkerställa en korrekt tillsyn av kraven på tillgångsreserv enligt artiklarna 36 och 38 i den förordningen, kommissionens delegerade förordning om tekniska tillsynsstandarder som antagits i enlighet med artikel 36.4 i förordning (EU) 2023/1114 och kommissionens delegerade förordning om tekniska tillsynsstandarder som antagits i enlighet med artikel 38.5 i förordning (EU) 2023/1114, bör utgivarna ange storleken på tillgångsreserven på ett uppdelat sätt som återspeglar tillgångsreservens värde och sammansättning, inbegripet åtgärder för likviditetshantering.

I enlighet med artikel 22.1 andra stycket i förordning (EU) 2023/1114 är de transaktioner som ska rapporteras i enlighet med artikel 22.1 c och d i förordning (EU) 2023/1114 endast sådana transaktioner som leder till en ändring av den fysiska eller juridiska person som har rätt till den tillgångsanknutna token, vilket inbegriper transaktioner som avvecklas inom den distribuerade liggaren (transaktioner inom kedjan) och transaktioner som avvecklas utanför den distribuerade liggaren (transaktioner utanför kedjan). Vidare är begreppet transaktion, som avses i artikel 22.1 andra stycket i den förordningen, oberoende av vilken typ av plånbok som avsändaren eller mottagaren använder för att skicka eller ta emot en transaktion. De rapporteringskrav som avses i artikel 22.1 c och d i den förordningen bör således omfatta transaktioner mellan depåbaserade plånböcker och transaktioner mellan å ena sidan en depåbaserad plånbok, å andra sidan en icke-depåbaserad plånbok eller andra typer av adresser i distribuerade liggare som inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster. Därutöver bör det rapporteringskrav som avses i artikel 22.1 c i förordning (EU) 2023/1114 även omfatta transaktioner mellan icke-depåbaserade plånböcker och mellan icke-depåbaserade plånböcker och andra typer av adresser i distribuerade liggare som inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster. Eftersom utgivarna har begränsad information om de innehavare som är involverade i dessa transaktioner kan det i vissa fall inte fastställas om det rör sig om transaktioner som ska rapporteras enligt artikel 22.1 i den förordningen. För att få så korrekt information som möjligt om dessa transaktioner bör det rapporteringskrav som avses i artikel 22.1 c i den förordningen därför även omfatta uppgifter om överföringar mellan icke-depåbaserade plånböcker och mellan icke-depåbaserade plånböcker och andra typer av adresser i distribuerade liggare som används för avvecklingsändamål och inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster. Eftersom transaktioner är en undergrupp av överföringar kan sådana ytterligare uppgifter om överföringar mellan icke-depåbaserade plånböcker och mellan icke-depåbaserade plånböcker och andra typer av adresser i distribuerade liggare som inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster användas som riktvärde och ge användbar information om antalet och värdet av transaktionerna mellan icke-depåbaserade plånböcker och mellan icke-depåbaserade plånböcker och andra typer av adresser i distribuerade liggare som inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster.

Vid tillämpning av det rapporteringskrav som avses i artikel 22.1 c i förordning (EU) 2023/1114 bör utgivarna lämna uppgifter om transaktionerna uppdelade efter den geografiska fördelningen, dvs. efter de länder där de innehavare som är involverade i transaktionerna befinner sig. En sådan uppdelning skulle ge de behöriga myndigheterna användbar information om koncentrationen av transaktioner när de utför sina tillsynsuppgifter. De uppgifter som lämnas uppdelade efter transaktionerna per land kommer också att användas för att fastställa vilka behöriga myndigheter som uppfyller kraven för att vara medlemmar i ett kollegium enligt artikel 119 i förordning (EU) 2023/1114, i enlighet med delegerad förordning (EU) [C(2024) 6911]. Denna uppdelning krävs inte när det gäller transaktioner och överföringar mellan icke-depåbaserade plånböcker eller mellan icke-depåbaserade plånböcker och andra typer av adresser i distribuerade liggare som inte kontrolleras av en innehavare av en tillgångsanknuten token eller av en leverantör av kryptotillgångstjänster, eftersom utgivare har begränsad information om de innehavare som är involverade i sådana transaktioner och överföringar.

För att rapporteringsramen ska vara ändamålsenlig bör den omfatta referensdatum och överföringsdatum för rapporteringen som säkerställer att uppgifterna delas på ett korrekt sätt och i tid, så att uppgifterna avser samma period och lämnas in samtidigt av alla rapporterande enheter och så att uppgifterna kan jämföras mellan olika utgivare och behöriga myndigheter, samtidigt som standardiserade format och mallar används.

Kontinuitet i rapporteringen bör säkerställas i fall där tillfälliga förändringar av utgivningsvärdet av token innebär att värdet understiger det tröskelvärde som anges i artikel 22.1 i förordning (EU) 2023/1114. Därför måste det ställas krav på rapportering under en längre period, så att det kan bekräftas huruvida tröskelvärdet endast har underskridits tillfälligt. Detta skulle inte påverka utgivarna, eftersom de redan kommer att ha rapporteringssystemen på plats.

Vid tillämpning av det rapporteringskrav som avses i artikel 22.3 i förordning (EU) 2023/1114 kan leverantörerna av kryptotillgångstjänster bland annat behöva lämna ut personuppgifter till utgivarna när det rör sig om fysiska personer. Detta innefattar fullständiga namn åtföljda av nationella identifieringsnummer, officiella skatteregistreringsnummer eller passnummer. Insamlingen av sådana personuppgifter krävs i det fallet för att målen i förordning (EU) 2023/1114 ska kunna uppnås, eftersom utgivarna utan dessa uppgifter inte skulle kunna fastställa det exakta antalet innehavare av en tillgångsanknuten token och samtidigt skulle dubbelräkna innehavare som har flera konton hos olika leverantörer av kryptotillgångstjänster. Sådana inexakta uppgifter skulle snedvrida den information som rapporteras till de behöriga myndigheterna om antalet innehavare av en tillgångsanknuten token och skulle således hindra de behöriga myndigheterna från att utöva korrekt tillsyn. Det finns därför inget annat sätt att korrekt återspegla informationen om innehavarna av tillgångsanknutna token i rapporteringen, och de åtgärder som normalt vidtas för att begränsa eller skydda delning av personuppgifter, t.ex. pseudonymisering, kan inte tillämpas i ett sådant fall.

Vid tillämpning av det rapporteringskrav som avses i artikel 22.3 i förordning (EU) 2023/1114 bör leverantörerna av kryptotillgångstjänster dessutom förse utgivarna med de offentliga adresser i distribuerade liggare som de använder för att göra överföringar för sina kunders räkning. Dessa uppgifter krävs för att utgivarna ska kunna fastställa vilka av de transaktioner som är registrerade i den distribuerade liggaren som görs mellan icke-depåbaserade plånböcker och rapportera om de transaktioner som omfattas av rapporteringsskyldigheterna.

För att säkerställa att de uppgifter som rapporteras till den behöriga myndigheten är korrekta och fullständiga bör utgivarna inrätta system och förfaranden som gör att de kan stämma av de uppgifter som mottagits från leverantörerna av kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 22.3 i förordning (EU) 2023/1114. Dessa system och förfaranden bör också göra det möjligt för utgivarna att stämma av de uppgifter som rapporteras av leverantörerna av kryptotillgångstjänster mot uppgifter från andra källor som utgivarna har tillgång till, inbegripet, i tillämpliga fall, transaktionsuppgifter i den distribuerade liggaren.

Utgivarna bör i sina interna riktlinjer införa en längsta lagringstid för de personuppgifter om enskilda innehavare som har delats av leverantörerna av kryptotillgångstjänster. Med tanke på målet att säkerställa efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna enligt artikel 22.1 i förordning (EU) 2023/1114 bör denna längsta lagringstid inte överstiga fem år från den dag då personuppgifterna erhölls.

Denna förordning bör också i tillämpliga delar gälla för e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell medlemsstatsvaluta, eftersom artikel 22 i förordning (EU) 2023/1114 är tillämplig på e-pengatoken denominerade i en sådan valuta.

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725(³)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj). och avgav ett yttrande den 16 juli 2024.

Tillämpningsdatumet för denna förordning bör senareläggas för att anpassa det till tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2023/1114 med avseende på leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen grundas på, gjort en analys av möjliga kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010(⁴)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj)..