RTS on stress test programmes

Om en behörig myndighet kräver en ökning av kapitalbaskraven för utgivaren av token bör den tidsfrist som ges för att efterleva en sådan ökning vara så kort som möjligt, eftersom den berörda utgivaren, för att tillämpa en korrekt och effektiv riskhantering, alltid bör ha tillräckligt med kapital för att täcka de risker som den är exponerad för.

Om en behörig myndighet drar slutsatsen att riskerna, inbegripet volatiliteten, för en viss tillgångsanknuten token eller e-pengatoken kan leda till en betydande försämring av den berörda utgivarens finansiella situation eller påverka dess finansiella stabilitet, bör den behöriga myndigheten fastställa en kortare tidsfrist för den berörda utgivaren att öka kapitalbasen.

För att säkerställa att utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken fattar sunda riskhanteringsbeslut bör sådana utgivare och deras berörda behöriga myndigheter vara medvetna om de finansiella och operativa risker som följer av ökad användning av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. Dessutom bör de beakta kopplingarna till ekosystemet för utgivare av token mer allmänt och den naturliga sammanlänkningen med den traditionella finanssektorn som härrör från tillgångsreserver. Därför är det nödvändigt att ytterligare specificera stresstesterna av utgivarnas solvens- och likviditetsrisk.

Effekterna av den så kallade ”rusningsrisken”, som innebär att en plötslig ökning av begäran om inlösen av token leder till en panikförsäljning av de reservtillgångar som ligger till grund för token, bör analyseras med hjälp av likviditetsstresstester. Därför är det viktigt att specificera minimikrav i likviditetsstresstesterna, exempelvis de krav som rör styrning, datainfrastruktur, riskkategorisering och frekvens.

För att säkerställa att resultaten av stresstestet förblir relevant bör solvensstresstester utföras kvartalsvis för utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och halvårsvis för utgivare av icke-betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. Likviditetsstresstestet bör utföras varje månad.

Stresstestet bör beakta allvarliga, men rimliga finansiella stresscenarier och icke-finansiella stresscenarier, såsom likviditetschocker, kreditchocker, ränte- och växelkurschocker, inlösenrisk och operativa chocker och chocker som avser tredje part. Det bör också säkerställa att det finns interna styrformer och relevanta datainfrastrukturer för att göra det möjligt för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och behöriga myndigheter att förstå egenskaperna, kvantifiera riskerna och samla in bevis för att sådana utgivare fortlöpande effektivt fördelar och minskar riskerna.

Som en vägledande princip bör stresstestprogrammen följa liknande regler och metoder som de som gäller för stresstester av kreditinstitut enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU(²)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj).. Med tanke på att riskerna med kryptotillgångsverksamhet som tillhandahålls av andra utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken än kreditinstitut, skiljer sig från riskerna hos kreditinstitut, är det dock nödvändigt att gruppera kryptotillgångsverksamheten i olika riskkategorier för stresstestningen. Gruppering av kryptotillgångsverksamheten och riskerna bör dessutom säkerställa att utgivare av de relevanta token och de behöriga myndigheterna kan identifiera alla funktioner, förfaranden och aktörer, tillsammans med tillhörande risker, inbegripet eventuella faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, och identifiera eventuella problem eller risker. Denna identifiering bör underlätta utformningen och tilldelningen av specifika riskscenarier i den berörda utgivarens olika verksamheter. Scenarierna bör vara väldefinierade för att göra det möjligt att kvantifiera deras potentiella inverkan, omfattningen av potentiella förluster och rimlighetsspannet för de specifika riskscenarier som identifierats. När den berörda utgivaren identifierar specifika risker bör utgivaren därför specificera tidsplanen för stresscenariot som bör vara tre år för solvensstresstestet och upp till ett år för likviditetsstresstestet.

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har lagt fram för kommissionen.

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010(³)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj)..